När vi vill åstadkomma en förbättring måste vi börja med att förstå vårt nuläge. Genom att titta på relevanta mätpunkter skapar vi oss insikter som vi sedan kan resonera kring och ta fram hypoteser om förbättringsåtgärder.
Vi testar sedan våra hypoteser och säkerställer att de mäts korrekt, på så vis kan vi utvärdera huruvida justeringarna skapade en förbättring eller ej. Nyckeln är att samla in data för att skapa en bättre förståelse över vår förbrukning och enklare implementera lämpliga åtgärder.
Lek med tanken att elpriset skulle baseras på de förbrukningspeakar vi har över en viss period, vad skulle det resultera i för elkostnad? Vår målsättning är att landa i en låg och jämn förbrukning över tid och reducera peakar.
Att mäta temperaturen ute är en grundförutsättning när vi jämför yttertemperatur med effektförbrukning på värmesidan. (Inom kort kommer du här på sidan kunna följa effektförbrukningen för vår elpanna, bergvärmepump, och ventilation.) Vid granskning av mätpunkterna ska vi ta hänsyn till grundförutsättningarna såsom hur kallt eller varmt utomhusklimatet är. Självfallet ökar förbrukning för att värma upp en lokal i kyligare klimat.
Grafen Spänning Central D1 och A1D visar hur stor inkommande spänning varje fas har i huvudbyggnaden och Teknikhuset. Vi kan här se belastningsdippar och toppar. Grafen är ett verktyg att upptäcka avvikelser.
Grafen ström Central D1 och A1D visar strömmen i de tre faserna. Dessa kurvor visar belastningen som finns på respektive fas. Målet är jämn belastning. I grafen A1D kan vi se att det råder en obalans. Här kommer vi att se över fördelningen och flytta en av våra luftvärmepumpar i lokalen från blå fas till orange fas. Målsättningen en jämnare belastning.